Dalska     Skrievum!     Istorrjur     Kumiur     Dikter     Lekker     Um mig

Skrievum dalska!

Si i sturt i dalska iet språk, so an ba tälär. Men e finns wenest mitşi skrievað ǫ dalska og. Sįo oll referenser [1-33] nidonað! E finns mįer eld iett wis skriev dalska. Tagum iet eksempel frǫ Byönn nest tşyölbu [32]. Ärum ǫ ur End-mun upǫ Ǫsum ser åv liteð o sįomm ur an belle skriev eð ǫ ser:

Flash Player saknas. Prova att hämta mp3-filen!

  1. Dalrunur: ᛆ. ᚢᛅ. ᛘᛆᛌ. ᛐᚱᛅᛒᛘᛅᛌᚠᛅᚦᛆᚱ. ᚢᛚᚦ. ᚢᛆᛌᛐᚱᛁ. ᛌᛐᛅᛘᚿᛆᚦ. ᛆᛐ. ᛐᛌᛏᛏᛚᛌ ᛰ. ᚼᛚᚯ. ᛰg. ᛅᚦ. ᛘᚢᚮ. ᛘᛁᚿ. ᛌᛁg. ᛰg. ᚯ. ᚢᛅᚱ. ᚯ. ᛌᛏᛐᚿ. ᛰ. ᚦᛁᛆᚱ. ᚢᛚᚦ. ᚴᛚᛏᚠᛅ.
  2. Lars Levander 1917:  u m trpmsfr uld ustr  stˊmn  t o ln  lo,  d mu mn s,  o ur o stn,  r uld kv.
  3. Swenskbuäkstavir: E wa mes Trappmas-fader ulld westri stammned et tsyöls o slå og add muä minn sig, og o war o sytn, o dier ulld klyva.
  4. Bengt Åkerberg: E wa mes Trappmas-faðer ulld westri stammneð et tşyöls o å og add mųä minn sig, og ǫ war ǫ sytn, o ðier ulld klyva.
  5. Råðdjärum: Eð war mes Trappmas-faðer ulld westri stamneð et tjyöls og slå og add mųor min sig, og  war  sytn, og dier ulld klyva.

 

Kommentarer:

 

1. Dalrunu sįo aut mjäst sos die war i utę åv 1500-talį. Runą fö g sakknes i fontem Dialekt Uni o runu fö p, ä og ö iro lite fil. Sįo saiðų um Nogų abis!

 

2. Lars Levander bruke landsmålsabiseð, dar an antekkneð ur dalska låt. Eð ir ba no språkfuäskere so dugo bruk itta sette skrieva.

 

3. Swenskbuäkstavi brukas kringgt. An skrive sos e låt, so guätt e gor. Olle so åvå skrieva dalska min swenskbuäkstavum åvå gart eð upǫ sett wis. Millma kann e wa dşäro kennas wið uärdę dar an al leså ðiem. Iet eksempel: I wedre … . E kann bityð: I weðrę …/I weðre …/I weðre …/I weðre … .

 

4. Bengt Åkerberg skriever aut uärdę, men marrkiere dar int ð, g o r ul auttålås. Nasaliringg marrkires min nevkruäkum (ą ę į ǫ ų    ). An bruker og tekknę _ o ş, til eksempel: å o dşiet, tşyöln, men djärv, tjäg. Yvylangg stavels, sos die kolla, marrkires min _, til eksempel: grąa, tşy. Bengt skrieve sos dalską war i Luäka, Ruät o ðaitǫ Nesį för i ti. An wil ståvå sos e låt, til eksempel: fårå eter o far etter. Eð i litt kennas wið uärdę og an fǫ bra jåp min u ðier ul lesos.

 

5. Råðdjärum, Älvdalska språkrådet, skriever aut uärdę o bruker og nevkruäką. Die bruk it _ og ş, otǫ skriev til eksempel: slå o djiet, tjyöln, men diärv, tiäg. Yvylangg stavels marrkires min apostrof, til eksempel: grą’lla, tjy’mm. Råðdjärum wil skriev sos dalską ir i dag, o ðie wil it åvå no bymǫl sos mall, etǫ e so flietale tälär. Die wil ståvå iet uärd upǫ iett wis, fast an beller auttålå eð ǫ tau wis, til eksempel: fårå etter o far etter. ULUM DALSKA ar antai Råðdjärumes föslag 2005. E i litt kennas wið uärdę, men int so litt leso ðiem riktut, um an i it so duktin dalska.

 

I Lars Steenslandes uärdbuäk [25] finns eð ien tabell ǫ saidum 184-186, so waise stşilnaðį millǫ ur an siuäv a ståvå för og u Rut ”Puck” Olsson (tri setteð), Bengt Åkerberg (fiuärd setteð) o Råðdjärum (femt setteð og uärdbuätşę og) ståvå. Min tekkensnitte Dialekt Uni installirað i ienum dator, beller an skriev ǫ ollų fem settę. Um an a tekkensnitteð Aelvdalska, beller an skriev ǫ settę 3-5, og autǫ noð ekstra tekkensnitt fr an luv olld sig a tri settę.

 

Skrievið! O dşärið e nų! Da skrievum dalska, ulum wi jåpas að! Wais oðrum e du a skrievað! Spy gambfuätşeð! Am int fai lär uäs skriev dalska i skaulam, so eð ir it so litt. Ien stakkar an so dşäv sig!

 

Referensär [1-35] nidonað iro skrievaðer ǫ ymsų sett: Sett 1: [9]. Sett 2: [12-15], [32]. Sett 3: [1-4], [6-8], [10], [11], [17], [18], [22], [23], [30]. Sos Steensland skrievd för: [24], [26-28] og ur an skrieve nų [34]. Sett 4: [4], [19], [20], [30], [31-33], [35]. Sett 5: [21], [25], [30].

  1. Stig Björklund: ÄLVDALSMÅLET, i Andreas Johannis Prytz’ comoedia om konung Gustaf then första 1622. Uppsala 1956. SVENSKA LANDSMÅL 1956, bil. (B.58).
  2. Stig Björklund: Gammalt och nytt i älvdalsmålet. Sįo saiður 143-193 i Severin Solderes: ÄLVDALENS SOCKENS HISTORIA. Del V. Övdaln 1958. (Summu tekst finns o sos fuäst kapitel i buätşin Dalmålsstudier åv Stig Björklund. Įe festskrift a 75-årsdaem 1994. ISBN 91 85540 64 1.)
  3. EHF, Elfdalens Hembygdsförening: Kom åter! Nog Övdalswaisur bod gambler og nyer fro ymsum byum järi sockin. Ruät 1968 (nytryttşningg).
  4. EHF, Elfdalens Hembygdsförening: VÄGVISARE för hembygdsgården ROTS SKANS i Älvdalen jämte samlingarna i Åsen, Blyberg o. Evetsbergs kapell. Ruät 1940.
  5. Kerstin Ekman: Rattin. Yvysettningg Bengt Åkerberg og ien arbietsgrupp i Ulum Dalska. Övdaln 2000. ISBN 91 973791 5 8.
  6. Ragnar Forslund: Övdalswaisur og odrer… . Övdaln 1996. EHF, Elfdalens Hembygdsförening. ISBN 91 630 4186 3.
  7. Ragnar Forslund: Älvdalska sägner. Sagor och berättelser. Övdaln 2001. EHF, Elfdalens Hembygdsförening.
  8. Karl Erik Forsslund: ÄLVDALEN. MED DALÄLVEN FRÅN KÄLLORNA TILL HAVET. Del I ÖSTERDALÄLVEN Bok II. Stokkol 1919.
  9. Helmer Gustavsson og Sven-Göran Hallonquist. Runor i Dalarna. Riksantikvarieämbetet och Elfdalens hembygdsförening 1985. ISBN 91 7192 634 8.
  10. Klatte-Hjalmar Larsson: Lesubuok ǫ dalska: Kununðsin kumb. Övdaln 1985.
  11. Klatte-Hjalmar Larsson og Helge Wimelius: TSJYTSJYS-PIETTER kumb ijug sone. Kumiur og auttrykk ǫ dalska, publisiraðer i Muätinindşin 1995-1996.
  12. Lars Levander: Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning och syntax. Akadiemisk avandlingg. Stokkol 1909. SVENSKA LANDSMÅL. 1909. (105).
  13. Lars Levander: LIVET I EN ÄLVDALSBY före 1870-talet. Ǫsär 1914, ǫ uppdrag frǫ EHF, Elfdalens Hembygdsförening.
  14. Lars Levander: DALMÅLET. Beskrivning och historia. Diel I Uppsala 1925 o diel II Uppsala 1928.
  15. Lars Levander: ÄLVDALSKT ARBETSLIV under årtiondena omkring 1800-talets mitt. Stig Björklund 1953, ette ses Levander add däeð (an duä 1950). Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. B:8.
  16. Lars Levander m.fl.: ORDBOK över FOLKMÅLEN I ÖVRE DALARNA. Uppsala 1961-2000. Uärdbuätşin kolles OÖD o nų finns e 37 dieler, o ðier åvå ollų uärd a - styppla. Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. D:1
  17. Rut ”Puck” Olsson: Mumunes Masse o övdalska. Övdaln 1988.
  18. Rut ”Puck” Olsson: Mier um Masse o övdalska. Övdaln 1987.
  19. Björn Rehnström: Sju daer min Roð. Sju efte. Övdaln 1999:

    Roð. Fuäst da. ISBN 91 937660 1 3.

    Roð. Oðe da. ISBN 91 937660 2 1.

    Roð. Tri da. ISBN 91 937660 3 X.

    Roð. Fiuärd da. ISBN 91 937660 4 8.

    Roð. Femt da. ISBN 91 937660 5 6.

    Roð. Sjäkst da. ISBN 91 937660 6 4.

    Roð. Sjuund da. ISBN 91 937660 7 2.

  20. Björn Rehnström, Byönnbyöker:

    BARIN. ISBN 91 973937 0 3.

    Barin o Watugryllą. ISBN 91 973937 1 1.

    Braustie. ISBN 91 973791 6 6.

    Emil o Lisa. Nǫr ulum wį läka? ISBN 91 973937 7 0.

    Emili bäkär. ISBN 91 973937 5 4.

    Guänną. ISBN 91 973937 9 7.

    Ien dag autǫ sjumm. ISBN 91 973937 4 6.

    Iet trulldşästbuäð. ISBN 91 973937 6 2.

    Trulldşietär. ISBN 91 973937 8 9.

    Ukin a rennt ǫ skaiðum jär? ISBN 91 973937 3 8.

  21. Björn Rehnström: Trair byönner fr Övdalim. Övdaln 2006. ISBN 91 976119 0 5.
  22. Skansvakten. Elfdalens Hembygdsförenings midsommartidning. Ruät 1916-2007, nr. 1-92. (Tiindşę a kummið aut werrt år, autum 1930 o 1933, so nr 15 o nr 18 finnas it.)
  23. Släkt och hembygd. Åᛁᛆᚿᛁ᛬ᚼᛆMᛒᛘᚵᚦᛁ᛬ᛰCᚼ᛬ᛁᛚÄᚴᛐᚠᛰᚱᛁᚴᚿiᚿᚵᛁᚠᛦᚱᛆᚿiᚿᚵᛁ᛬ᛐiᚦᚿiᚿᚵ (Åsens hembygds- och släktforskningsförenings tidning). Ǫ kumb aut ien gang um åreð, um misomon. 1984-2007 nr. 1-24.
  24. Lars Steensland: Liten ÄLVDALSK – SVENSK och svensk-älvdalsk ORDBOK. Övdaln 1986. Distribuires åv ULUM DALSKA. ISBN 91 7810 750 4.
  25. Lars Steensland: Liten ÄLVDALSK – SVENSK och svensk-älvdalsk ORDBOK. 2:a utökade upplagan. Övdaln 2006. Distribuires åv ULUM DALSKA. ISBN 91 631 8984 4.
  26. Juanneswaundsjilą. Johannesevangeliet på älvdalska i översättning av Lars Steensland. Uppsala 1989.
  27. Lars Steensland: ÄLVDALSKA VÄXTNAMN förr och nu. Lund 1994. ISBN 91 85540 66 8.
  28. Lars Steensland: Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen. Lund 1999. ISBN 91 89232 01 1.
  29. Lars Steensland: War åvå dier ferid? Lund 2006. ISBN 91 506 1883 0.
  30. DALSKUM. Įe tiingg so förienindşę ULUM DALSKA dşäv aut tųä gangg um åreð. Startað 1984 og iette dǫ ULUM DALSKA.
  31. Bengt Åkerberg: GRAMMATIK 2004. För kurser och självstudier i älvdalska. Bromma 2004.
  32. Bengt Åkerberg: Funderingar i min grammatikverkstad. Om syftet med en grammatik för älvdalskan (Appendix B frǫ buätşin ÄLVDALSK GRAMMATIK). Iet konferensbidrag 2004.
  33. EVANGELIETEXTER PÅ ÄLVDALSKA. Predikotexter för Midsommardagen och Trefaldighetstiden t.o.m tionde söndagen efter Trefaldighet. Yvysettningg Bengt Åkerberg og ien arbietsgrupp i Ulum Dalska.
  34. Lars Steensland: Material till en ÄLVDALSK ORDBOK. 512 saiður. Lund 2010. Distribuires åv Ulum Dalska. ISBN 978-91-978943-0-2.
  35. Bengt Åkerberg: ÄLVDALSK GRAMMATIK Under medverkan av Gunnar Nyström. 605 saiður. Spånga 2012. Distribuires åv Ulum Dalska o Bengt Åkerberg. ISBN 978-91-633-9251-1.
  Mats Westerling

Flikar: Älvdalska, Vi skriver!, Historier, Roliga historier, Dikter, Länkar, Om mig.

Listmenyer: Vi skriver älvdalska!, Några alfabeten, Tangentbord; Söndagsskolan, Vinterväglag, Sovmorgon, Läxan, Byxbaken; Roliga historier #1-3, Roliga historier #4, Vem är vackrast?, Tiden, Han såg …, Stolligheten här i …

 

Låt oss skriva på älvdalska!

I stort sett är älvdalska ett språk som man enbart talar. Men det finns ändå ganska mycket skrivet på älvdalska. Se alla referenser [1-33] nedan! Det finns mer än ett sätt att skriva älvdalska på. Vi tar ett exempel från Björnen vid slåtterboden [32]. Vi hör när husmodern i End-gården i Åsen berättar lite och ser hur man kan skriva det hon säger:
MP3-spelare (klicka på "triangeln"!) End-mor berättar.

Ordagrant översatt: Det var när Trappmasfar skulle västri fördämningen och till köls och slå, och hade mor med sig, och hon var havande, och de skulle klövja.
Fritt översatt:Det hände när husbonden på gården Trappmas skulle till gräsfördämningen i väster och områdena däromkring för att slå. Hans fru som var med barn var med, och de skulle klövja.

[Skrivet på 5 olika sätt: 1. med dalrunor; 2. såsom Lars Levander 1917; 3. med enbart svenska bokstäver; 4. som Bengt Åkerberg samt 5. såsom Råðdjärum (Vi rådgör)].

 

Kommentarer:

 

1. Dalrunorna ser nästan ut som de gjorde i slutet på 1500-talet. Runan för g saknas i fonten Dialekt Uni och runorna för p, ä och ö är inte helt korrekta. Se sidan om Några alfabeten.

 

2. Lars Levander använde landsmålsalfabetet, när han antecknade hur älvdalska låter. Det finns endast några få språkforskare som kan använda det här sättet att skriva.

 

3. Svenska bokstäver används ofta. Man skriver som det låter, så gott det går. Alla som har skrivit älvdalska med svenska bokstäver har gjort det på sitt sätt. Ibland kan det vara svårt att känna igen orden när man skall läsa dem. Ett exempel: I wedre … . Det kan betyda: I luften …/Är vädret …/Jag vädrar …/Jag vädrade … .

 

4. Bengt Åkerberg skriver ut orden, men anger när ð, g och r inte skall uttalas. Nasalering markeras med ”näskrokar” (ą ę į ǫ ų    ). Han använder även tecknen _ och ş, t.ex.: å (slå) och dşiet (get), tşyöln (myrslogstrakten), men djärv (djärv), tjäg (teg). S.k. överlång stavelse anges med _, t.ex.: grąa (alldeles), tşy (kor/korna i dativform). Bengt skriver såsom älvdalskan var i byarna Loka, Rot och Näset förr i tiden. Han vill stava som det låter, t.ex. fårå eter (söka efter/uppvakta) och far etter (hämta). Det är lätt att känna igen orden och man får god hjälp med hur dom skall läsas.

 

5. Råðdjärum (Vi rådgör), Älvdalska språkrådet, skriver ut orden och använder också ”näskrokar”. Dom använder inte _ och ş, utan skriver t.ex.: slå (slå) och djiet (get), tjyöln (myrslogstrakten), men diärv(djärv), tiäg(teg). Överlång stavelse anges med apostrof, t.ex.: grą’lla (alldeles), tjy’mm (kor/korna i dativform). Råðdjärum vill skriva älvdalskan såsom den är idag och dom vill inte ha något visst bymål som rättesnöre utan det som flertalet talar. Dom vill helst stava ett ord på ett sätt oavsett om det kan uttalas på två sätt, t.ex.: fårå etter (söka efter/uppvakta) och far etter (hämta). ULUM DALSKA har antagit Råðdjärums förslag 2005. Det är lätt att känna igen orden, men inte så lätt att läsa dem rätt, om man inte talar älvdalska flytande.

 

I Lars Steenslands ordbok [25] finns det en tabell på sidorna 184-186, som anger skillnaderna mellan hur han själv stavade tidigare och hur Rut ”Puck” Olsson (tredje sättet), Bengt Åkerberg (fjärde sättet) och Råðdjärum (femte sättet och också ordboken) stavar. Med teckensnittet Dialekt Uni installerat på en dator, kan man skriva på alla fem sätt. Med teckensnittet Aelvdalska kan man skriva på sätt 3-5, men om man inte har något extra teckensnitt måste man nöja sig med det tredje sättet.

 

Skriv! Och gör det nu! När vi skriver älvdalska bör vi hjälps åt! Visa andra vad du har skrivit! Fråga dom äldre! Vi har inte fått lära oss att skriva älvdalska i skolan, så det är inte lätt. Den som ger upp är en stackare!.

 

Referenserna [1-33] nedan är skrivna på olika sätt. Sätt 1: [9]. Sätt 2: [12-15], [32]. Sätt 3: [1-4], [6-8], [10], [11], [17], [18], [22], [23], [30]. Såsom Steensland skrev tidigare: [24], [26-28]. Sätt 4: [4], [19], [20], [30], [31-33]. Sätt 5: [21], [25], [30].

  1. Stig Björklund: ÄLVDALSMÅLET, i Andreas Johannis Prytz’ comoedia om konung Gustaf then första 1622. Uppsala 1956. SVENSKA LANDSMÅL 1956, bil. (B.58).
  2. Stig Björklund: Gammalt och nytt i älvdalsmålet. Se sidorna 143-193 i Severin Solders m.fl.: ÄLVDALENS SOCKENS HISTORIA. Del V. Älvdalen 1958. (Exakt samma text finns även som första kapitel i boken Dalmålsstudier av Stig Björklund. En festskrift till hans 75-årsdag 1994. ISBN 91 85540 64 1.)
  3. EHF, Elfdalens Hembygdsförening: Kom åter! Några Älvdalsvisor både gamla och nya från olika byar här i socknen. Rot 1968 (nytryck).
  4. EHF, Elfdalens Hembygdsförening: VÄGVISARE för hembygdsgården ROTS SKANS i Älvdalen jämte samlingarna i Åsen, Blyberg o. Evetsbergs kapell. Rot 1940
  5. Kerstin Ekman: Hunden. Översättning Bengt Åkerberg och en arbetsgrupp i Ulum Dalska. Älvdalen 2000. ISBN 91 973791 5 8.
  6. Ragnar Forslund: Älvdalsvisor och andra… Älvdalen 1996. Utgiven av EHF, Elfdalens Hembygdsförening. ISBN 91 630 4186 3.
  7. Ragnar Forslund: Älvdalska sägner. Sagor och berättelser. Älvdalen 2001. Utgiven av EHF, Elfdalens Hembygdsförening.
  8. Karl Erik Forsslund: ÄLVDALEN. MED DALÄLVEN FRÅN KÄLLORNA TILL HAVET. Del I ÖSTERDALÄLVEN Bok II. Stockholm 1919.
  9. Helmer Gustavsson och Sven-Göran Hallonquist. Runor i Dalarna. Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Elfdalens hembygdsförening 1985. ISBN 91 7192 634 8.
  10. Klatte Hjalmar Larsson: Läsebok på älvdalska: Konungen kommer. Älvdalen 1985.
  11. Klatte-Hjalmar Larsson och Helge Wimelius: ”VOVVE”-PETTER kommer ihåg så här. Historier och uttryck på dalska. Publicerade i Mora Tidning 1995-1996.
  12. Lars Levander: Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning och syntax. Akademisk avhandling. Stockholm 1909. SVENSKA LANDSMÅL. 1909. (105).
  13. Lars Levander: LIVET I EN ÄLVDALSBY före 1870-talet. Åsen 1914 på uppdrag av EHF, Elfdalens Hembygdsförening.
  14. Lars Levander: DALMÅLET. Beskrivning och historia. Del I Uppsala 1925 och del II Uppsala 1928.
  15. Lars Levander: ÄLVDALSKT ARBETSLIV under årtiondena omkring 1800-talets mitt. Postumt utgiven 1953 av Stig Björklund (Levander dog 1950). Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. B:8.
  16. Lars Levander m.fl.: ORDBOK över FOLKMÅLEN I ÖVRE DALARNA. Uppsala 1961-2000. Ordboken kallas OÖD och består för närvarande av 37 st. häften och omfattar de ord som börjar på a-s. Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala Ser. D:1
  17. Rut ”Puck” Olsson: Mormors Misse på älvdalska. Älvdalen 1988.
  18. Rut ”Puck” Olsson: Mer om Misse på älvdalska. Älvdalen 1987.
  19. Björn Rehnström: Sju dagar med Röd. Sju st. häften. Älvdalen 1999:

    Röd. Första dagen. ISBN 91 937660 1 3

    Röd. Andra dagen. ISBN 91 937660 2 1

    Röd. Tredje dagen. ISBN 91 937660 3 X

    Röd. Fjärde dagen. ISBN 91 937660 4 8

    Röd. Femte dagen. ISBN 91 937660 5 6

    Röd. Sjätte dagen. ISBN 91 937660 6 4

    Röd. Sjunde dagen. ISBN 91 937660 7 2

  20. Björn Rehnström, Björnböcker:

    BARIN. ISBN 91 973937 0 3.

    Barin och Watugryllą. ISBN 91 973937 1 1.

    Brudstenen. ISBN 91 973791 6 6.

    Emil och Lisa. När skall vi leka? ISBN 91 973937 7 0.

    Emili bakar. ISBN 91 973937 5 4.

    Skogsfrun. ISBN 91 973937 9 7.

    Ien dag autǫ sjumm. ISBN 91 973937 4 6.

    Ett trollbröllop. ISBN 91 973937 6 2.

    Trollgetterna. ISBN 91 973937 8 9.

    Vem har åkt skidor här? ISBN 91 973937 3 8.

  21. Björn Rehnström: Tre björnar från Älvdalen. Älvdalen 2006. ISBN 91 976119 0 5.
  22. Skansvakten. Elfdalens Hembygdsförenings midsommartidning. Rot 1916-200, nr. 1-92. (Tidningen har utkommit alla år utom för 1930 och 1933, dvs nr 15 och nr 18 finns inte.)
  23. Släkt och hembygd. Åᛁᛆᚿᛁ᛬ᚼᛆMᛒᛘᚵᚦᛁ᛬ᛰCᚼ᛬ᛁᛚÄᚴᛐᚠᛰᚱᛁᚴᚿiᚿᚵᛁᚠᛦᚱᛆᚿiᚿᚵᛁ᛬ᛐiᚦᚿiᚿᚵ (Åsens hembygds- och släktforskningsförenings tidning). Den ges ut en gång per år, till midsommaren. 1984-2007, nr. 1-24.
  24. Lars Steensland: Liten ÄLVDALSK – SVENSK och svensk älvdalsk ORDBOK. Älvdalen 1986. Distributör: ULUM DALSKA. ISBN 91 7810 750 4.
  25. Lars Steensland: Liten ÄLVDALSK – SVENSK och svensk älvdalsk ORDBOK. 2:a utökade upplagan. Älvdalen 2006. Distributör: ULUM DALSKA. ISBN 91 631 8984 4.
  26. Johannesevangeliet. Johannesevangeliet på älvdalska i översättning av Lars Steensland. Uppsala 1989.
  27. Lars Steensland: ÄLVDALSKA VÄXTNAMN förr och nu. Lund 1994. ISBN 91 85540 66 8.
  28. Lars Steensland: Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen. Lund 1999. ISBN 91 89232 01 1.
  29. Lars Steensland: Var har de farit? Lund 2006. ISBN 91 506 1883 0.
  30. DALSKUM. En tidning som utges två gånger per år av föreningen ULUM DALSKA. Grundad 1984 och hette då ULUM DALSKA.
  31. Bengt Åkerberg: GRAMMATIK 2004. För kurser och självstudier i älvdalska. Äppelviken 2004.
  32. Bengt Åkerberg: Funderingar i min grammatikverkstad. Om syftet med en grammatik för älvdalskan. Ett konferensbidrag 2004.
  33. EVANGELIETEXTER PÅ ÄLVDALSKA. Predikotexter för Midsommardagen och Trefaldighetstiden t.o.m tionde söndagen efter Trefaldighet. Översättning av Ulum Dalskas arbetsgrupp under ledning av Bengt Åkerberg.
  34. Lars Steensland: Material till en ÄLVDALSK ORDBOK. 512 sidor. Lund 2010. Distributör: Ulum Dalska. ISBN 978-91-978943-0-2.
  35. Bengt Åkerberg: ÄLVDALSK GRAMMATIK Under medverkan av Gunnar Nyström. 605 sidor. Spånga 2012. Distribution Ulum Dalska och Bengt Åkerberg. ISBN 978-91-633-9251-1.

 

Uppdaterad

 

Lyssna på älvdalskan! MW läser webbsidan. MP3-spelare (klicka på "triangeln"!)

Flash Player saknas. Prova att hämta mp3-filen!

Agard    © 2007-2012 Mats Westerling