Da såmån ir
Eð lupte syöt åv snuggberum
i såmåwermam.
Työdşäv stşäðrer auti grasį
laik ienum lium åmasin.
ukum stiuok sit wet it indşin.
Bar an so ar it fe såkå i ärum.
Krippä finn att ån
dar sit min raspfuotą
o stierdgryönkråieð.
Wet it ingg åv
feld ir ini krippnevåm.
No brägä ðaitwi stįersų.
Mass dşä kautn.
Ålåellą eppe styörtäm o gäme sig
Mass fyer min ogum
u styörtn rwai sig.
Puotä til min tassäm.
Skäkär åm skamblin o stjäls åv.
Will it luss wårå
an lit narr sig.
U laindş fr ålåellą baið eter
ienum nyum styörte friðå si min?
Niði sju åvå pringglur uort tuoskär,
smer, swarter,
åvå it inggan styört mįer, män fiuo fuota.
Die sim et lands.
Die so kreas åv up stieną
tork ijel raweg i suolitåm.
Die so itt tågå si ðaiti swartdöan
unde swardäm irå friðåðer,
f wa däler o finn si noð jätå.
Wekks til sig o werd aunggefuotatuoskär
mes såmådaä fårå.
Inga-Britt Peterson